Vad händer med elpriset?

Priset på el kan påverkas av många samspelande saker, inte minst då hela Europas energimarknad blir alltmer gemensam. Samtidigt styr alltid den enkla principen om tillgång och efterfrågan.

I Sverige är vi vana vid relativt låga elpriser, delvis tack vare vårt låga beroende av fossila bränslen. Norra Sverige har traditionellt haft ännu lägre elpriser än södra Sverige. Det beror på ett överskott på vattenkraft, i kombination med en så kallad ”inlåsningseffekt” som uppstår när överföringen till övriga landet begränsas i stamnätet.

– Vattenkraften står för ungefär hälften av Sveriges samlade elproduktion. När den påverkas märks det direkt på marknaden, även i norr, som tack vare närheten till stora mängder vind- och vattenkraft i regel har låga och stabila priser, säger Magnus Tillqvist, chef Analys och Krafthandel på Luleå Energi.

I vintras sköt elpriset i höjden. Det märktes även i norra Sverige då det var tillgången på vattenkraft som påverkades. Ovanligt sträng januarikyla redan i november ledde till isläggning på flera av Sveriges elproducerande älvar.

– När det händer måste kraftverken gå ned i produktion för att inte skada tilloppsgrindar och turbiner som kan beläggas med is. Samtidigt var efterfrågan på energi hög då det var ovanligt kallt på många håll i Sverige och Europa, säger Magnus.
Men det fanns mer som påverkade. Efter pandemin steg efterfrågan på olja och gas snabbare än tillgången, vilket drev upp priserna på fossila bränslen som fortfarande står för en betydande del av Europas energiförsörjning. Samtidigt var stora delar av Nordeuropa ovanligt vindstilla, vilket drog ned produktionen av den allt viktigare vindkraften.

– Det vi såg i vintras var en perfekt storm på en alltmer gemensam, europeisk energimarknad. I takt med att vår överföringskapacitet till andra länder har utökats har vi blivit mindre sårbara för elbrist, men också känsligare för tillfälligt höga energipriser i övriga Europa. Eftersom marknadsmekanismerna styr så exporteras vår svenska el dit behovet är som störst och där också viljan att betala är som högst. I många fall sker elproduktionen där med fossila bränslen som kol och gas. På så sätt smittar de höga europeiska energipriserna av sig på de nordiska elpriserna, säger Magnus.

Med omställningen till det förnybara får Sverige en större andel intermittent kraft, alltså energiproduktion som vi inte fullt ut styr över. Ett bra exempel är den svenska vindkraften som har ökat och idag står för nästan 20 procent av landets samlade elproduktion.

"Det vi såg i vintras var en perfekt storm på en alltmer gemensam, europeisk energimarknad."

Magnus Tillqvist, chef Analys och Krafthandel på Luleå Energi.

– Vi har under senare år sett allt fler kraftiga prissvängningar på elmarknaden. Det kommer nog att fortsätta i takt med att klimatförändringarna gör extremväder allt vanligare, samtidigt som väder och vind får en allt större inverkan på energiförsörjningen.

Men på samma sätt som energin kan bli dyrare av extrem torka, frusna älvar och vind som inte blåser, kan den bli billigare när vinden tilltar och regnet bara öser ned. Svängningarna i energipriset är någonting som vi kan få räkna med och planera för, menar Magnus Tillqvist.

– Det är en del av den nödvändiga omställningen till förnybar och fossilfri energi. I takt med att vi bygger ut vår förnybara produktion kommer tillgången att stabiliseras. 

Om skarpare prissvängningar är det nya normala, hur kan vi då anpassa oss? Ett svar kan vara mer korttidslagring. För privatkunder kan det handla om att använda batterier, gärna i samspel med solceller och smart teknik som optimerar hemmets elanvändning. För industrier kan vätgas i stället nyttjas till att lagra el. 

– I bägge fallen är principen ungefär densamma: Du köper och lagrar el när den är som billigast och använder den när elen är som dyrast, vilket ofta är när många använder som mest el samtidigt på dygnet.

Mer lagring av den här typen kan leda till att elen också nyttjas på ett jämnare och effektivare sätt, vilket kan bidra till att sänka både elpris och miljöpåverkan. En annan trend som spås bli stor är energigemenskaper, där ny lagstiftning kan skapa möjligheter för ekonomiska föreningar att dela och konsumera egenproducerad el, så kallade ”prosumenter”. 

I Sverige har vi idag ett överskott på el där vi nettoexporterar omkring 25 TWh per år, mycket tack vare utbyggnaden av förnybara elproduktion som vind och sol. Enligt Magnus Tillqvist är det bra att ha i åtanke när tillfälligt höga elpriser skapar dramatiska löpsedlar och rubriker.

– Sverige har idag ett överskott som kan säljas till andra länder. I storstäderna har vi dock en kapacitetsbrist i elnätet som uppstår när många använder mycket el samtidigt. Lösningen kan vara investeringar i nätet, men också satsningar på mer elproduktion där många bor, som i Mälardalen och i Skåne. Även att energieffektivisera och kunna vara mera flexibel i sin elanvändning bidrar till att minska problematiken, säger Magnus Tillqvist på Luleå Energi.