Året då kriget påverkade mer än allt annat

– Det stora bakomliggande är kriget i Ukraina och den strypta tillgången på rysk naturgas och olja. Den långsiktiga lösningen för Europa är att bli oberoende fossil rysk energi, säger Magnus Tillqvist, chef Analys och Krafthandel på Luleå Energi.

Krig och strypt gas

Kriget i Ukraina och den strypta tillgången på rysk gas till Europa, både som ett svar på EU:s sanktioner och som en följd av Nord Streams nedstängning, var den bakomliggande faktorn som drev upp elpriset mest under 2022.

– Det har varit ett ovanligt dyrt år när elmarknaden inte får den förhållandevis billiga ryska energin. Inte minst påverkas Tyskland som är väldigt gasberoende. Den tyska marknaden är så stor att den i sin tur påverkar hela Europas elpriser på en alltmer sammankopplad elmarknad där länder exporterar och importerar till varandra och där tillgång och efterfrågan styr priset, säger Magnus Tillqvist.

För Europa blev den milda vintern och import av flytande naturgas (LNG) en räddning. Dels möjliggjorde den för Tyskland att bygga upp sina gaslager, dels minskade efterfrågan på el och naturgas till uppvärmning generellt under vintern.

Vädrets makter kan styra elmarknaden

Vädrets makter kan på många sätt påverka priset på el. Två intressanta exempel från 2022 handlade om kyla i Norrbotten och värmebölja i Frankrike.

I norra Sverige drabbades den viktiga vattenkraften av samma problematik som föregående år. Isläggningen i älvarna tvingade ned produktionen under november och december. 2022 drog det dessutom ut på tiden med temperaturer som skiftande kraftigt.

– Vi har fått frågan om samma sak inte händer varje år, alltså att älvarnas isläggning på hämmar vattenkraftens produktion och därmed driver upp elpriserna. Så brukar det normalt vara. Nu inträffade dock isläggningen samtidigt som Sveriges största kärnreaktor Oskarshamn 3 var ur drift, och med redan rekordhöga elpriser som utgångsläge så blev prispåverkan större den här gången, menar Magnus. 

I Frankrike gick kärnkraften på halvfart stora delar av året,  då den extrema värmeböljan under sommaren försvårade kylningen av reaktorerna och tvingade ned produktionen. När den franska elexporten till Tyskland minskade som följd blev Tyskland i sin tur ännu mer gasberoende och elpriset drevs upp till ännu högre nivåer, i Tyskland liksom Europa.

Vi har blivit effektivare

Under 2022 steg elpriset periodvis till rekordnivåer, men de också svängt kraftigt på marknaden. De höga elpriserna har varit ett incitament att minska den egna elanvändningen, samtidigt som minskad efterfrågan dämpar elpriserna.  Energieffektivisering har varit fokus för många och enligt Magnus Tillqvist har ”spara-effekten” märkts tydligt på elmarknaden.

– Vi har varit skickliga på att spara el över stora delar av Europa. Vi är medvetna på ett helt nytt sätt. Tyskland var också snabba på att agera på samhällsnivå. Belysning begränsades, badhus stängdes, temperaturer i byggnader sänktes och personal fick jobba hemma vissa dagar i veckan för att spara på el och uppvärmningen. Det går att göra stor skillnad med förhållandevis små insatser, menar Magnus.

Förutom att bli medveten och ändra beteende så investerar allt fler i smartare energi- och värmelösningar. Efterfrågan på exempelvis solceller och värmepumpar har ökat kraftigt.

Hur blir 2023 då?

Allt fler vill kunna se, förstå och styra sin elanvändning för att kunna påverka. Det är en trend som ökar. Energieffektivisering på alla plan är nödvändig, men på sikt finns en viktig lösning som måste bli verklighet för hela Europas energiförsörjning.

– Vi måste frigöra oss från beroendet av rysk gas och olja. Här ligger Norden i framkant, men resten av marknaden behöver utvecklas snabbt i samma riktning. Det kommer dock inte ske under 2023. EU-kommisionen har lagt planen REPowerEU som syftar till att EU ska bli oberoende av rysk energi före 2030, säger Magnus Tillqvist.