Framtidens fjärrvärme från industrin

Redan i början av 1970-talet uppkom tanken om att återvinna brännbara restgaser från stålindustrin för att producera fjärrvärme. 1976 stod den första pannan klar och från 1982 kunde kraftvärmeverket LuleKraft ta hand om överskottsgas från koksverk, masugn och stålverk för att omvandla till el och värme. Idag produceras mer än 90 procent av Luleås fjärrvärme av restenergier från stålindustrin, ett smart energisamarbete som skapar trygg och hållbar fjärrvärme till Luleåborna.

– Vårt samarbetsavtal med SSAB, i sin nuvarande form, pågår till och med år 2030. Det är ett energisamarbete som inneburit stora gemensamma fördelar under många år, säger Magnus Johansson, chef Värme & Kyla, Luleå Energi.

"Vi har en löpande dialog med nya etableringar kring hur vi kan hjälpa dem med avkylning och samtidigt tillföra nya källor för fjärrvärme."

Framtidens stål

I framtiden ska SSAB producera fossilfritt stål med hjälp av vätgas och el. Det hela sker i projektet Hybrit, ett samarbete mellan SSAB, Vattenfall och LKAB. Hybrit kommer att etablera sin demoanläggning i Gällivare där man till 2026 ska ha den fullskaliga processen igång. Samtidigt som Hybrit satsar på fossilfritt stål i Gällivare kommer H2 Green Steel att göra detsamma i Svartbyn utanför Boden, där de från 2026, med upptrappning till 2030, planerar att producera fem miljoner ton stål per år. De två miljardsatsningarna spelar en avgörande roll i världens omställning till fossilfritt stål och sätter Norrbotten på kartan. Men vad händer egentligen med Luleås värme när det nya ersätter det gamla?

– Den omställning av stålindustrin som nu pågår är fantastisk och kommer att innebära potential till fler samarbeten. Grunden och historien bakom fjärrvärmen är att ta tillvara sådant som annars gått till spillo. Det är så det kommer att fungera i framtiden också, säger Magnus Johansson.

Utmaningar blir möjligheter

Parallellt med omställningen av stålindustrin pågår också en energiomställning och utveckling av fjärrvärmenätet. Bland annat byggs ett energilager som kommer att lagra fjärrvärme för att jämna ut oönskade toppar i produktionen över dygnet och fungera som en buffert vid eventuella störningar i fjärrvärmeleveransen och det investeras i nästa generations fjärrvärme med lägre framledningstemperaturer. Det handlar om att tajma utvecklingen av energisystemet med de förändringar som sker inom industrin och tillsammans hitta synergier och lösningar på de utmaningar som finns.

En utmaning som all typ av ny, energiintensiv industri står inför är behovet av kylning i samband med tillverkningsprocesserna. Oavsett vilken typ av industriprocess det handlar om, krävs stora mängder kylning, ett behov som kan tillgodoses genom Luleå Energis fjärrvärmenät. Samtidigt som produktionen kyls ner värms det kalla vattnet upp, vilket gör att stora mängder värme kan tillvaratas via så kallad värmeväxling.

– Avkylning är en utmaning för industrin, oavsett vilken industriprocess det handlar om. Att leda bort värme på ett effektivt sätt kan vara en förutsättning för rätt produktkvalitet i slutändan. Vi har en nära dialog med de industrier som vill etablera sig här just kring dessa frågor då vi ser att det finns möjligheter att samtidigt få värme till vårt system. Om värmen håller rätt kvalitet kommer vi dessutom kunna använda den direkt på fjärrvärmenätet, säger Magnus Johansson och fortsätter:

– Det här är den största omställningen vi har varit med om och den utveckling som nu sker ger mycket goda förutsättningar för fortsatt stabil fjärrvärme, men också utrymme för utveckling av nya möjligheter. Genom samverkan med industrin kommer vi att kunna återvinna energi från kärnprocesser som är helt hållbara hela vägen, avslutar Magnus.